Allvarsord om allting och ingenting

Stödd på sitt folks kärlek och uppoffrande tillgivenhet, på sin visserligen till antalet svaga, men till dess mod ojämnförliga här, utkämpade Carl XI den ena striden efter den andra, alltjämt segrande över den övermäktiga fienden och slutligen genom slaget vid Landskrona vinnande en för krigets utgång avgörande seger.»

Thet hafwer inför mine öghon kommit en akt, hwaröfwer iagh blifwit så accablerad at iagh thet als intet exprimera kan. Ack att iagh kapabel wore at aucteuren uthaf then smädelighe och insidieuse skriften medh eghen handh kindpusta och thereffter hånom och hwar tijondhe mann af soubscribenterne hängia, såsom iagh the rebelliske snapphaner traiterade _uthi mijn kraffts daaghar, då iagh et hetsigt prompt och lefwandes gemöt hade.

Hwaad er thet för lastelight taal at mit minne_ negligerat warit uthaf Sweries folck? Jagh wil hafwa den presumption om migh siälf at iagh hafwer miraculeuse actioner bedrifwit, så at hwar och en af Sweries inbyggiare är skyldigh med veneration och trogen devotion sådant uthi hugh komma. Men hwar hafwa nu aucteuren och the 65 soubscribenter af pasquillen thenna connaissance förwerfwat at iagh af the Swenske försatt är uthi en otacksamh oubli? Själf hafwer iagh intet sådant kunnat constaterat. Twert therimot considererar iagh at thet swenska folcket af skiljda conditioner migh placerar widh sijdan af the höghprijslighe maijesteter Gösta Wasen och thes sons son Gustavus Adolphus.

Hwi hafwer aucteuren thessuthom en slijk lögnacktigh infamie inventerat at iagh intet blifwit ihughkommen medh wedermähle af würdtno och reconnaissance såsom andre konunghar. Om the 65 soubscribenter wilje nogra fåå skerfwar tillhoopa läggia åt aucteuren til en förnöjeligh excourse til stadhen Carlscrona, så må han therstädhes en god occasion finna at min bildstod admirera.

At iagh uthi min förste jeunesse blifwit af rycksens råder negligerad til min education, thet wil iagh intet negera, men thet er mijn private affaire, och theruppå lärer thet nu ingen tidh wara at ameliorera. Thessuthom wil iagh intet cachera at iagh nogon tijd widh academian uthi Upsala minna studerningar uthi acht tagit och gofwo widh min ankombst dijt tillochmed professorer samt Borgmester och rådh och borgerskappet i gewehr twå gånger salua så wäl medh stycker som med musqueter.

Men elskelighe redactuer, at iagh nu uthi thenna affaire Digh molesterar, thet skier besynnerligen therföre, at iagh gönom Din journal wil med all force och auctoritet protestera mot then ridicule imagination at man genom en ryttarestodh uthi then modesta stadhen Landscrona migh remarquabelt glorifiera kunde. Ther som nu thenna aucteuren intet wet om min statue i Carlscrona, som dockh uthi importance thet beskiedeligha Landscrona mycket supererar, så monde posteriteten så mycket thesmindre förmå at mig uptäcka i thenna caderade _lille plett uthaf riket.

Genom Digh, stormecktigste_ Waldemar, wilje wi nu resolvera, at derest wij medh ytterlighare en ryttarestodh skole_ celebreras, så skall thenna als intet annorstädhes posteras än uthi stadhen Lund, ther wi wår mest fameuse action hafwe utfört. Och skall thenna statue thessutom så placeras at wij dirigere spettsen af wår wärjo mot thet fenster therifrån Thu daghligen och continuerligen framhärdar uthi wårt werck och inbyggiarne i stadhen Lund medh good effect tucktar. Ja, elskelighe cousin, therest thet Digh intet incommoderer, wil iagh proponera at man Din billd och liknelse wid basen af thenna statue arrangerar, enkannerligen som iagh fuller wet at thu est »af et härlight utwertes anseende» såsom thet sades om de la Gardien kansleren.

Stockholm uti Riddareholmens kyrckia anno 1911. Förblifwer din gamble cousin CAROLUS XI.

_Effterskrifft.

Förtälj migh_, cher ami, hwadh qualitet thesse personer ägha, som sine nampn hafwa under thetta actstycke prenta låtit. Jagh läser många adelighe signaturer icke utan surprise. Thet wil migh tyckias at the Swenske icke fyllest mit werck propagerat och at mycket resterar til en blifwande reduction. De la Gardien kienner iagh, så och Gyllenstiernen och Wrangeln, Bonden och Wachtmeistern, men ingen hafwer migh noghot förtalt om then herren som skrifwer sigh J. P. Jesperson. Om Professoren uthi Historian, nomine Stille, hafwer iagh erfarit gönom minna glorwürdigha kolleger Saxo och Apsalon, at han i sin_ jeunesse mycken snälhet hadhe uthi allsköns luftight plaisanteri och thesslikes pretenderar min herr son, at Stillen är flinck och rapper uthi interpretationen af documenter och acter. Hwi hafwer nu slijkt skickelight hufwud låtit sigh persuadera _at thenna als intet spetsfundiga skrifft signera?

Idem.

DÅ LAGAN INVIGDES.

(1910).

Vid genomseende av det av redaktören personligen lämnade referatet, vilket redaktionen av hänsyn till hans kroppskrafter icke ansett sig böra vägra införande, hava vi funnit, att han beklagligt nog råkat göra en del förbiseenden och överdrifter, vadan vi tillåtit oss supplera hans referat med följande riktiga skildring av färden:

Hit kom extratåget med ett 50-tal Malmöbor, tyngda av allvar från livets handel och vandel, mest handel, och här steg ett nytt 40-tal på, rysligt allvarliga och högtidliga. Det såg till en början trist ut, tills vi upptäckte den ende humoristen i hela skaran, biskop Billing, vilken i själva verket är den roligaste biskop, som Sverige haft sedan smålänningarna underläto att skona Tegnér från kallelsen till Östrabo. Vi passerade Eslöv och Hässleholm och fäste föga avseende vid de hyllningar, som vederforos oss å båda dessa hållplatser, tills vi äntligen nådde smörgåsserveringen mellan Hässleholm och Bjärnum. Här utfördes ett vackert arbete i den mänskliga odlingens tjänst. För vår del hunno vi med 5 smörgåsar, överingenjör Montgomery tog 9, i anseende till hans större kraftstation.